ειδήσεις - γεύση της Σουηδίας

Smaken av Sverige [del ett]

Η εκ των υστέρων ντελ ντ ντελ Μιτ βούσνα ζωντανού σέρβεριρ Σβερίτζε χάρτ μινγκ και ανόρλωνα βίλντεντ νάντ σορ "svenskt". Jag valde tidigt att prova vingarna utomlands delvis för att jag längtade efter at upptäcka andra delar av världen. Samtidigt har jag alltid sett to at kaffet i morgonkoppen är svenskt, och jag har varit en av de flitigaste besökarna på IKEA (μέχρι τις 22 Οκτωβρίου, XNUMX-firrsdag firades med köttbullar på IKEA i Melbourne!). Min bild av svensk mat kommer främst från vad som lagats i min farmors kök under min barndom, så för att försöka lista ut vad «smaken av Sverige» är, tog jag hjälp av en ειδικός.


- Det är svårt att sätta ord på, säger Jens Heed, διευθυντής προγράμματος για το Matturism på VisitSweden. Det historiska matkulturarvet kontra att vi är så otroligt öppna och nyfikna och sökande. Det är svårt att beskriva ett helt land matkultur med bara några fård, jag håller med. Sverige sträcker sig med 1600 km frnn norr μέχρι söder, detär gott om skog och fjäll i norr, kustlandskap både i öst och väst, μέχρι τώρα. Kontrasten mellan fyra strstiderna är markant jämfört med länder närmare ekvatorn och spelar en viktig roll i jordbrukets årliga skördar. Άνθρωπος φινίρισμα vinrankor som växer i söder, och runt 260 000 renar i norr som sällan skulle korsa den 60: e breddgraden. «Det är en styrka vi har i Sverige, och något vi försöker lyfta fram i VisitSweden. Vi kan ha löjrom eller ren från Norrbotten, samtidigt har vi Gotländskt lamm och tryffel, eller ostron från Västkusten. Alla dessa olikheter gör att vi har en πιθανό σοφία". 

Som svensk vet man att det finns vissa rätter som alltid har sin trogna plats vid vissa högtider och på speciella dagar under året. Κυρ 4: Οκτώβριος, ήπιο annat tillägnad den världskända «Kanelbullen». Vid större högtider serveras mat ofta på «smörgåsbord» - några rätter är mer självklara än andra beroende på årstid och παράδοση. Ägg och lamm μέχρι påsk, kräftor och västerbottenpaj μέχρι kräftskivan, Janssons frestelse och julskinka μέχρι jul, och sill närvarande oavsett årstid som har διακομιστές sedan 1600-talet. Julbordet är nog en av de mest stadiga trader vi har, Jens håller med mig, men vill ändå belysa att även det “trögrörliga” julbordet faktiskt inte allidid penyelesaian s idag. «Mina föräldrar serverade alltid grisfötter, men det finns ju inte på mitt julbord". När jag tänker efter så finns det inte påmitt Heller.

Inlagd, fermenterad, torkad, rökt, saltad, marinerad, syltad. Matlagningstekniker som vittnar om en hårdare tid, där det tuffa klimatet kunde innebära att man förlorade ett nödvändigt mål mat, är än idag viktiga i den kulinariska kulturen i Sverige. Jens kallar det för «förrådskultur», och förklarar hur vi förr i tiden under några månader växte och grodde den mat som skulle räcka för resten av året och allra helst ännu längre. Dessa tekniker har lagt grunden för vår matkultur och vi kan tacka dessa metoder για gravad lax, filmjölk och hjortronsylt. Φωτεινό χαλί, χαλί, χονδρική, χονδρική και ελκυστική για την επόμενη φορά. Balansen mellan det söta och det salta kterkommer såväl i varmrätter som i desserter, μέχρι exempel lingonsylt som serveras μέχρι både köttbullar och kroppkakor. Och varför inte nggot sött μέχρι kaffet;

Jag kan inte komma pt ett enda tillfälle när det inte passar med en kopp kaffe, lägg till en kaka och ett trevligt sällskap, och du är en del av fenomenet fika. Vanilj, kanel, kardemumma, saffran, nejlika har importersats stadigt till Sverige sedan 150 tillr tillbaka, ändå är många av våra käraste fikatillbehör skapade med dessa dyra importvaror. Svenskarna och deras matkultur är starkt influerade av sin omvärld och den invandrade befolkningen som ankommit μέχρι Sverige sedan 50-talet och framåt har också satt sitt avtryck på vårt kök och kulinariska kultur. «V husr husmanskost är många gånger kryddade med kryddor från andra sidan jorden"Förklarar Jens. «Idag är vi ett resande folk, vi rör oss över hela världen och är nyfikna på andra matkulturer, och sen det här med invandringen också som har satt stor prägel på alltifrån arbetskraftsinvandringen på 60-talet somtan pucer pim XNUMX-talet παρουσίαση".

Έντονα στοιχεία για την επίτευξη των σχημάτων και λήψεων, για να λάβετε υπόψη σας και να λάβετε υπόψη σας, να μάθουν τα πράγματα να σας αρέσουν. Att vi så lätt inspireras att vilja prova på ny, spännande mat, får mig att fundera på om alla dessa influenser överskuggar vår svenska matkultur, glömmer vi bort vad som egentligen är svenskt; Jens påstår att det förmodligen har at göra med intresset och öppenheten som hellre tar över, att svenskarna helt enkelt tycker att det är roligare med något nytt än något som är gammalt. «Vi är så nyfikna och öppna, och vi tycker det är roligt med utveckling". 

Matkultur är under ständig förändring och oavsett land eller περιοχή så knyts det vi äter ihop med resten av vår omvärld, ens livesituation, och familjära händelser blandat med influenser från när och fjärran. Αντίθετα από τον άνθρωπο και από την αρχή, θα έπρεπε να κάνω, να έρθει και να πέσει. 

- Vi vill inte definiera den svenska matkulturen, utan detär alla de aktörer som tillsammans ή med och utvecklar både den vardagliga och den fina maten. Όλοι Sebastian Gibrand μέχρι den lokala pizzabagaren, det är ju de som definierar den svenska matkulturen, så både de som lagar, men också de som konsumerar den, påpekar Jens. 

Πάνω από όλα τα εδάφη matkultur ή uppenbart, οι άνδρες βγαίνουν στο δρόμο μέχρι το vasra besökare; Hur kommuniceras "Smaken av Sverige" μέχρι το potentiella matälskande turisterna; Φορταστικα Φολιερ Ναστα Βασκα .. 

Συντάκτης: Rosanna Olsson

Share on Facebook
Μοιραστείτε στο Twitter
Μοιραστείτε στοlinkin
Μοιραστείτε στο pinterest