berita - rasa swedia

Smaken av Sverige [del ett]

Att ha bott en storage del av mitt vuxna liv utanför Sverige har gett mig en annorlunda bild av vad som är "svenskt". Jag valde tidigt att prova vingarna utomlands delvis för att jag längtade efter att upptäcka andra delar av världen. Samtidigt har jag alltid sett till att kaffet i morgonkoppen or svenskt, och jag har varit en av de flitigaste besökarna på IKEA (sampai och med min 22-årsdag firades untuk köttbullar på IKEA i Melbourne!). Min bild av svensk mat kommer främst från vad som lagats i min farmors kök under min barndom, så för att försöka lista ut vad "smaken av Sverige" är, tog jag hjälp av en expert.


- Det är svårt att sätta ord på, säger Jens Heed, direktur program untuk matturism på VisitSweden. Det historiska matkulturarvet kontra att vi är så otroligt öppna och nyfikna och sökande. Det är svårt att beskriva ett helt land matkultur med bara några få ord, jag håller med. Sverige sträcker sig med 1600 km dari norr sampai söder, det är gott om skog och fjäll i norr, kustlandskap både i öst och väst, insjöar och hav. Kontrasten mellan fyra årstiderna dan markant jämfört med länder närmare ekvatorn och spelar en viktig roll i jordbrukets årliga skördar. Man finner vinrankor som växer i söder, och runt 260 000 renar i norr som sällan skulle korsa den 60: e breddgraden. “Det är en styrka vi har i Sverige, och mågot vi försöker lyfta fram i VisitSweden. Vi kan ha löjrom eller ren från Norrbotten, samtidigt har vi Gotländskt lamm och tryffel, eller ostron from Västkusten. Alla dessa olikheter gör att vi har en som matdestination". 

Som svensk vet man att det finns vissa rätter som alltid har sin trogna plats vid vissa högtider orch på speciella dagar under året. Den 4: e oktober är hambar annat tillägnad den världskända “Kanelbullen”. Server server video sebagai kumpulan dari "smörgåsbord" - några rätter är mer självklara än andra beroende på årstid och tradisi. Gg och lamm sampai påsk, kräftor och västerbottenpaj sampai kräftskivan, Janssons frestelse och julskinka sampai jul, och sill närvarande oavsett årstid som har serverats sedan 1600-talet. Julbordet atau daftar baru dari stadiga yang paling tradisional, Jens håller med mig, men vill ändå belysa att även det "trögrörliga" julbordet faktiskt inte alltid sett ut som det gör idag. “Mina föräldrar serverade alltid grisfötter, men det finns ju inte på mitt julbord". När jag tänker efter så finns det inte på mitt heller.

Inlagd, fermenterad, torkad, rökt, saltad, marinerad, syltad. Matlagningstekniker som vittnar om en hårdare tid, där det tuffa klimatet kunde innebära att man förlorade ett nödvändigt mål mat, är än idag viktiga i den kulinariska kulturen i Sverige. Jens kallar det för "förrådskultur", och förklarar hur vi förr i tiden under några månader växte och grodde den mat som skulle räcka för resten av året orch allra helst ännu längre. Dessa tekniker adalah hasil dari pengaturan dan pengaturan atau pengaturan dan metode untuk mendapatkan kelemahan, filmjölk atau hjortronsylt. Mulai dari tikar untuk tikar, atau svenskarna har en viss fallelse untuk det söta i flera aspekter. Balansen mellan det söta och det salta återkommer såväl i varmrätter som i desserter, to exempel lingonsylt som serveras till både köttbullar orch kroppkor. Och varför inte något sött till kaffet?

Jag kan inte komma på ett enda tillfälle när det inte passar med en kopp kaffe, lägg till en kaka och ett trevligt sällskap, och du är en del av fenomenet fika. Vanilj, kanel, kardemumma, saffran, nejlika har importerats stadigt sampai sedan Sverige 150 år tillbaka, ändå är många av våra käraste fikatillbehör skapade dengan dessa dyra importvaror. Svenskarna atau deras matkultur dan pengaruh yang kuat dari semua orang ke negara lain dan berdagang di antara beberapa perusahaan hingga sedan Sverige 50-talet atau framåt har också satt sitt avtryck på vårt kök och kulinariska kultur. “Vår husmanskost är många gånger kryddade med kryddor från andra sidan jorden”Förklarar Jens. “Idag är vi ett resande folk, vi rör oss över hela världen och är nyfikna på andra matkulturer, och sen det här med invandringen också som har satt stor prägel på alltifrån arbetskraftsinvandringen på 60-talet som Introducer".

Ett kök som konstant förnyar sig och anpassar sig i takt med en växande befolkning from världens alla hörn, sakta man säkert har fler its rätter funnit sin väg in i det svenska köket. Att vi så lätt inspireras att vilja prova på ny, spännande mat, får mig att fundera på om alla dessa influenser överskuggar vår svenska matkultur, glömmer vi bort vad som egentligen är svenskt? Jens påstår att det förmodligen har att göra med intresset och öppenheten som hellre tar över, att svenskarna helt enkelt tycker att det or rollerigare med it take out and you get som or gammalt. “Vi är så nyfikna och öppna, och vi tycker det är roligt med utveckling". 

Matkultur är di bawah ständig förändring och och oavsett land eller region så knyts det vi äter ihop med resten av vår omvärld, ens livssituation, och familjära händelser blandat med influenser från när och fjärran. Deteksi manusia alltid kan se förvandlingen med blotta ögat, då det i många fall sker långsamt. 

- Sebagai definisi utama dari budaya dan budaya, dan semua hal yang ada di tempat kerja dan perangkat lunak atau perangkat lunak yang dapat digunakan untuk vardagliga atau tempat lain. Semua från Sebastian Gibrand Till den lokala pizzabagaren, det är ju de som definierar den svenska matkulturen, så både de som lagar, men också de som konsumerar den, påpekar Jens. 

Att vi alla har en del i vårt land matkultur är uppenbart, men hur förmedlar vi det bäst till våra besökare? Hur kommuniceras "Smaken av Sverige" sampai de potentiella matälskande turisterna? Fortsättning följer nästa vecka .. 

Penulis: Rosanna Olsson

Berbagi di facebook
Berbagi di twitter
Berbagi di linkedin
Bagikan di pinterest