Swedia

Smaken av Sverige [del två]

Den första delen av Smaken av Sverige handlade om att försöka finna ut vad som utmärker den svenska matkulturen. I denna följande del utforskar vi hur turister ser på Sverige och vår matkultur när de besöker oss. Vad har de för bild av oss och vad tycker de om vad vi äter? Ett litet land som kanske inte alltid är förstahandsvalet när man väljer tujuan för den årliga semestern. Då gäller det att sticka ut och visa upp sig från sin bästa sida.


Menambah 400 tahun atau lebih dari satu tahun ke depan IKEA bidragit sampai membangun beberapa negara bagian Sverige. Bortsett från de populära platta packageen som till överkomliga priser exportat det svenska "myset", så har de även representerat orch visat fram delar av den svenska matkulturen. Saya memiliki pemilik restoran atau senare minilivs saya varuhusen, dan semua bisnis saya världen fått ett smakprov av det Svenska köket. På andra sidan jordklotet smakas det på köttbullar och lax, men även mindre kända productter, såsom hjortronsylt, knäckebröd och sillburkar. Jag undrar om de har något ansvar for att representera Sverige orch varför de i så fall inte serverar renskav med lingon oreller säljer Löfbergs kaffe i butiken istället, men antar att logistik, vinst och tillgång till lokala råvaror komplicerar ämnet. Kanske är det bara jag som saknar detta i IKEA's sortiment, men som tur är skickar min far regelbundet kaffe med posten. 

Skulle du säga att det finns en särskild “IKEA-effekt”, apa lagi yang harus Anda lakukan untuk mendapatkan informasi lebih lanjut? "Ja, definitivt finns det säkert en Ikea-effekt, jag har ingen data att stödja mig på, men med tanke på hur stora de är så vågar jag nog ändå påstå det ”. Som Jens beskriver så är det sannolikt att man som turist kommer i contact at Ikea-varuhus innan man made Sverige for för första gången. Libatkan statistik framtagen dari VisitSweden väljer man att besöka Sverige främst for att uppleva its platser och vår natur, men också för att koppla av. Lebih banyak tempat dan tujuan untuk pengaturan bahan-bahan kimia, pengering, det endast 15% dari harga tertentu dan matintresserade khusus.

Tror du att den Svenska matkulturen är på uppgång?, frågar jag Jens.- Ja, ur ett längre perspektiv, definitivt. ”Vi får inte glömma att vi hade främst statliga restauranger och alcoholransonering första halvan av århundradet, senare hände något gastronomiskt, framför allt under 80-90 talen orch framåt". Naturligtvis är vi ett ungt matland, 1984 fick en svensk restestaurang den första Michelinstjärnan och den första universitetsutbildningen i gastronomi startade 1991. Jens berättar om Mathias Dahlgren som var förste svensk kock attOr vinna Börshe Dʻa börkar som börr börk börk börk börk börk börk börk börk börk börk börk börk börk börk börk börk börk börk börk börkar sso Och höras utomlands, och framför allt nordisk mat har fått sig ett uppsving tack vare framgångar and i våra grannländer. “Oleh andra nordiska länderna är ju lika mycket “förrådskultur” som vi är, vilket har format matkulturen hingga stor del. Kanske norrmän äter mer fisk, medans vi äter and vilt i Sverige". 

Untuk hasil yang lebih baik dan lebih cepat, lebih baik setelah skillnader mellan de skandinaviska köken. Om inte Google kan förklara det, vet vi en själva vad skillnaderna är, or är den nordiska maten likadan för oss alla? Det vore ju som att säga att Medelhavsländerna delar samma gastronomi. M en gång i tiden var vi ett land, kanske är det inte så konstigt att at våra mattraditioner många gånger upplevs som en och samma. Så varför väljer turisten hanya Sverige som matdestination, man skulle kunna anta att våra största konkurrenter är våra grannländer?

De senaste dan intresset för både nordisk och svensk mat ökat på de utländska marknaderna och i takt med att besökare fått upp ögonen for Sverige som matdestination så har flera projekt lanserats för att fånga upp de srönga up Proyek med proyek "Matlandet" dengan Sverige skulle vara bäst inom mat in 2020, och ett av delmålen innefattade en särskild betoning pålandsbygden orch att den skulle lyftas fram för att attrahera mer turister. Bahkan “Ny Nordisk Mat” med sitt manifest skapad genom ett nordisk samarbete där en ”inovativ inställning till traditionalell mat kombinerad med ett starkt focus på hälsa och en etisk producttionsfilosofi” stod i focus, men försvann för några år sedan.

Förra året lanserades kampanjen “Negara yang Dapat Dimakan”- ett utvecklingsprojekt inom måltidsturism i samarbete med alla de regionala turistorisationer i Sverige. Fokus ligger på att framhäva dan svenska livsstilen, tillgängligheten sampai den naturliga maten. Man kan nämligen reservera ett bord mitt ute i skogen eller på landet, med tillhörande kock, meny, råvaror dll. Enda haken är att man ska plocka och tillaga maten själv, men det kanske inte är så pjåkigt - att själ kulvaris medverka upplevelsen. “Vi har sett i målgruppsanalyser att hälsosam mat kan verka dyrt och svårtillgängligt, här vill vi lyfta fram att man factiskt kan gå ut i naturen vart som helst i landet och plocka sig något att äta till lunch or middag". 

Pakaian dalam sarung tangan dengan Jens angående den svenska smaken så hade jag orden tradisi, bevarande och transformasi framhävda som tre karaktärsdrag av vår matkultur. Jag frågar om han tycker att innovation, kreativitet och förnyelse, är det bättre ord att beskriva med. - Ja, det skulle jag verkligen vilja lyfta fram, det och den naturliga kopplingen sampai naturen, samt framåtskridandet och innovationen. Men även någon sort respektfullhet, som visar sig i allt ifrån hur vi skapar våra lagar, vi har extra hårda lagar kring djurhållning, det är viktigt, eller hur vi behandlar vår arbetskraft, och vi har mycket mer ordnets förh är mycket mer ordnets förh regler. Människorna ska må så bra som möjligt och det ska vara en balans mellan arbetstagare och arbetsgivare, också en respektfullhet som påverkar and matkulturen.

Fler utländska turister verkar få upp ögonen för den svenska livsstilen och framförallt maten, jag om någon vill gärna bjuda på allt den svenska matkulturen har att erbjuda. Att definiera den svenska smaken är inte lätt. Men vi är överens om att den skapas hemma i svenskens kök och äts på både finrestaurangen och som take-away, det är kantarellen och blåbäret som plockas i våra skogar, gösen som fiskas i insjasön, drinken gjord pttb granskott server, server på IKEA.

Penulis: Rosanna Olsson

Berbagi di facebook
Berbagi di twitter
Berbagi di linkedin
Bagikan di pinterest