новости - вкус швеции

Smaken av Sverige [del ett]

Att ha bot en stor del av mitt vuxna liv utanför Sverige har gett mig en annorlunda bild av vad som är «svenskt». Jag valde tidigt att prova vingarna utomlands delvis för att jag längtade efter att upptäcka andra delar av världen. Samtidigt har jag alltid set till att kaffet i morgonkoppen är svenskt, och jag har varit en av de flitigaste besökarna på IKEA (до och med min 22-årsdag firades med köttbullar på IKEA в Мельбурне!). Min bild av svensk mat kommer främst från vad som lagats i min farmors kök under min barndom, så för att försöka lista ut vad «smaken av Sverige» är, tog jag hjälp av en expert.


- Det är svårt att sätta ord på, säger Jens Heed, программный директор для маттуризма Посетите Швецию. Det Historiska matkulturarvet kontra att vi är så otroligt öppna och nyfikna och sökande. Det är svårt att beskriva ett heltlands matkultur med bara några få ord, jag håller med. Sverige sträcker sig med 1600 км от norr до söder, det är gott om skog och fjäll i norr, kustlandskap både i öst och väst, insjöar och hav. Kontrasten mellan fyra årstiderna är markant jämfört med länder närmare ekvatorn och spelar en viktig roll i jordbrukets årliga skördar. Человек Finner vinrankor som växer i söder, och runt 260 000 renar i norr sällan skulle korsa den 60: e breddgraden. «Det är en Styrka vi har i Sverige, och något vi försöker lyfta fram i VisitSweden. Vi kan ha löjrom eller ren från Norrbotten, samtidigt har vi Gotländskt lamm och tryffel, eller ostron från Västkusten. Alla dessa olikheter gör att vi har en потенциальное место назначения». 

Som svensk vet man att det finns vissa rätter som alltid har sin trogna plats vid vissa högtider och på speciella dagar under året. Den 4: e Oktober är soft annat tillägnad den världskända «Kanelbullen». Вид större högtider serveras mat ofta på «smörgåsbord» - några rätter är mer självklara ан андра берёнде по årstid och традиция. Ägg och lamm till påsk, kräftor och västerbottenpaj till kräftskivan, Janssons frestelse och julskinka till jul, och sill närvarande oavsett årstid som har serverats sedan 1600-талет. Julbordet är nog en av de mest stadiga Традиционер vi har, Jens håller med mig, men vill ändå belysa att även det «trögrörliga» julbordet faktiskt inte alltid set ut som det gör idag. «Mina föräldrar serverade alltid grisfötter, мужчины det finns ju inte på mitt julbord». När jag tänker efter så finns det inte på mitt heller.

Inlagd, fermenterad, torkad, rökt, saltad, marinerad, syltad. Matlagningstekniker som vittnar om en hårdare tid, där det tuffa klimatet kunde innebära att man förlorade ett nödvändigt mål mat, är än idag viktiga i den kulinariska kulturen i Sverige. Йенс каллар дет для «förrådskultur», och förklarar hur vi förr i tiden under några månader växte och grodde den mat som skulle räcka för resten av året och allra helst ännu längre. Dessa tekniker har lagt grunden för vår matkultur och vi kan tacka dessa metoder för gravad lax, filmjölk och hjortronsylt. Sötning har också använts för att bevara mat, och svenskarna har en viss fallelse för det söta i flera aspekter. Balansen mellan det söta och det salta återkommer såväl i varmrätter som i desserter, до исключения lingonsylt som serveras до både köttbullar och kroppkakor. Och varför inte något sött till kaffet?

Jag kan inte komma på ett enda tillfälle när det inte passar med en kopp kaffe, lägg till en kaka och ett trevligt sällskap, och du är en del av fenomenet фика. Vanilj, kanel, kardemumma, saffran, nejlika har importerats stadigt до Sverige sedan 150 år tillbaka, ändå är många av våra käraste fikatillbehör skapade med dessa dyra importvaror. Svenskarna och deras matkultur är starkt influrade av sin omvärld och den invandrade befolkningen som ankommit до Sverige sedan 50-tail och framåt har också satt sitt avtryck på vårt kök och kulinariska kultur. «Vår husmanskost är många gånger kryddade med kryddor från andra sidan jorden”Förklarar Jens. «Idag är vi ett resande Folk, vi rör oss över hela världen och är nyfikna på andra matkulturer, och sen det här med invandringen också som har satt stor prägel på alltifrån arbetskraftsinvandringan Tillette Pom 60-Talet».

Ett kök som konstant förnyar sig och anpassar sig i takt med en växande befolkning från världens alla hörn, sakta men säkert har fler nya rätter funnit sin väg in i det svenska köket. Att vi så lätt inspireras att vilja prova på ny, spännande mat, får mig att fundera på om alla dessa influenser överskuggar vår svenska matkultur, glömmer vi bort vad som egentligen är svenskt? Jens påstår att det förmodligen har att göra med intresset och öppenheten som hellre tar över, att svenskarna helt enkelt tycker att det är roligare med något nytt än något som är gammalt. «Vi är så nyfikna och öppna, och vi tycker det är roligt med utveckling». 

Matkultur är под ständig förändring och oavsett land eller region så knyts det vi äter ihop med resten av vår omvärld, ens livssituation, och familjära händelser blandat med influenser från när och fjärran. Det är inte alltid man kan se förvandlingen med blotta ögat, då det i många fall sker långsamt. 

- Vi vill inte Definiera den svenska matkulturen, utan det är alla de aktörer som tillsammans är med och utvecklar både den vardagliga och den fina maten. Allt från Себастьян Гибранд тилль ден локала пиццабагарен, дет ар ю де сом дефинирар ден свенска маткультуран, са бад де сом лагар, мужчины осс де сом консумерар ден, папекар Йенс. 

Att vi alla har en del i vårtlands matkultur är uppenbart, men hur förmedlar vi det bäst till våra besökare? Hur kommuniceras «Smaken av Sverige» до de pottentiella matälskande turisterna? Fortsättning följer nästa vecka .. 

Автор: Розанна Олссон

Поделиться на Facebook
Поделиться на Twitter
Поделиться на LinkedIn
Поделиться на pinterest