สวีเดน

Smaken av Sverige [del två]

Den första delen av Smaken av Sverige handlade om att försöka finna ut vad som utmärker den svenska matkulturen. I denna följande del utforskar vi hur turister ser på Sverige och vår matkultur när de besöker oss. Vad har de för bild av oss och vad tycker de om vad vi äter? Ett litet land som kanske inte alltid ärförstahandsvaletnär man väljer destination för den årliga semestern. Dågäller det sticka ut och visa upp sig från sin bästa sida.


Med mer än 400 varuhus över hela världenså har IKEA bidragit จนถึง den bild som ges av Sverige utomlands. Bortsett från de populära platta paketen som จนถึงöverkomliga priser exporterat det svenska“ myset”, så har de även representerat och visat fram delar av den svenska matkulturen. I sina restauranger och senare minilivs i varuhusen, så har många runtom i världenfått ett smakprov av det Svenska köket. På andra sidan jordklotet smakas det påköttbullar och lax, men även mindre kända Produkter, såsom hjortronsylt, knäckebröd och sillburkar. Jag undrar om de har något ansvar för att representera Sverige och varför de i så fall inte serverar renskav med lingon eller säljerLöfbergs kaffe i butiken istället men antar att logistik vinst och tillgång till lokämplåvarorkomplåice Kanske är det bara jag som saknar detta i IKEA's sortiment, men som tur är skickar min far regelbundet kaffe med posten. 

Skulle du säga att det finns en särskild“ IKEA-effekt”, och har det haft något inflytande på mat-turisten? "Ja, Definitivt finns det säkert en Ikea-effekt, jag har ingen data att stödja mig på, men med tanke på hur stora de ärsåvågar jag nog ändåpåstå det”. Som Jens beskriver såär det sannolikt att man som turist kommer i kontakt med ett Ikea-varuhus innan man besöker Sverige förförstagången. Enligt statistik framtagen av VisitSweden väljer man att besöka Sverige främstför att uppleva nya platser och vår natur ผู้ชายocksåför att koppla av. Låter som en utmärktförutsättningför att främja mat- och dryckes-turism, däremotär det endast 15% av besökarna som är specifikt matintresserade.

Tror du att den Svenska matkulturen ärpåuppgång?, frågar jag Jens - Ja, ur ett längre perspektiv, Definitivt. ”Vi får inte glömma att vi hade främst statliga restauranger och alkoholransonering första halvan av århundradet, senare händenågot gastronomiskt, framför allt under 80-90 talen och framåt”. Naturligtvis är vi ett ungt matland, 1984 fick en svensk restaurang den förstaMichelinstjärnan och den första universitetsutbildningen i gastronomi startade 1991. Jens berättar om Mathias Dahlgren som var förste svensk kock att vinna verskar förste svensk kock att vinna verkar och höras utomlands, och framför allt nordisk mat har fått sig ett uppsving tack vare framgångaräven i våragrannländer. “De andra nordiska ländernaär ju lika mycket“ förrådskultur” som vi är, vilket har format matkulturen till stor del. Kanske norrmänäter mer fisk, medans vi äter mer vilt i Sverige

Få resultat dyker upp när jag söker efter skillnader mellan de skandinaviska köken. Om inte Google kan förklara det, vet vi ens själva vad skillnaderna är, eller är den nordiska maten likadan för oss alla? Det vore ju som att säga att Medelhavsländerna delar samma gastronomi. En gång i tiden var vi ett land, kanske är det inte så konstigt att våra mattraditioner mångagånger upplevs som en och samma. Såvarförväljer turisten just Sverige som matdestination, man skulle kunna anta att vårastörsta konkurrenter ärvåragrannländer?

De senaste åren har intresset förbåde nordisk och svensk mat ökatpå de utländska marknaderna och i takt med att besökarefått upp ögonenför Sverige som matdestination så har flera projekt lanserats för de fånga. Målet med projektet“ Matlandet” var att Sverige skulle vara bäst inom mat innan 2020, och ett av delmålen innefattade en särskild betoning på landbygden och att den skulle lyftas fram för atthera mer turister. Även“ Ny Nordisk Mat” med sitt manifest skapad genom ett nordisk samarbete där en” innovativ inställning till traditionalell mat kombinerad med ett starkt fokus påhälsa och en etisk Produktionsfilosofi” stod i fokus, men försvannförnågra.

Förraåret lanserades kampanjen“ประเทศที่กินได้” - ett utvecklingsprojekt inom måltidsturism i samarbete med alla de regiona turistorganisationer i Sverige. Fokus ligger på att framhäva den svenska livsstilen, tillgänglighetenจนถึง den naturliga maten. Man kan nämligen reservera ett bord mitt ute i skogen eller på landet, med tillhörande kock, meny, råvaror etc. Enda haken är att man ska plocka och tillaga maten själv men det kanske inte ärsåpjåkigt - att själv medverka Upplevelsen. “Vi harset i målgruppsanalyser att hälsosam mat kan verka dyrt och svårtillgängligt, här vill vi lyfta fram att man faktiskt kan gå ut i naturen vart som helst i landet och plocka sig något att äta till lunch eller middag

Innan mitt samtal med Jens angående den svenska smaken så hade jag orden ประเพณี bevarande och transformation framhävda som tre karaktärsdrag av vår matkultur. Jag frågar om han tycker att innovation, kreativitet och förnyelse, är det bättre ord att beskriva med. - Ja, det skulle jag verkligen vilja lyfta fram, det och den naturliga kopplingen till naturen, samt framåtskridandet och innovationen. Men ävennågon sorts respektfullhet, som visar sig i allt ifrån hur vi skapar våra lagar, vi har extra hårda lagar kring djurhållning, det är viktigt, eller hur vi Behavndlar vår arbetskraft, och vi harcket mercket ordnade föch vi ของฉัน Regler. Människorna ska måså bra som möjligt och det ska vara en balans mellan arbetstagare och arbetsgivare, också en respektfullhet som påverkaräven matkulturen.

Fler utländska turister verkar få upp ögonenför den svenska livsstilen och framförallt maten, jag om någon vill gärna bjuda på allt den svenska matkulturen har att erbjuda. Att Definiera den svenska smaken är inte lätt. Men vi äröverens om att den skapas hemma i svenskens kök och ätspåbåde finrestaurangen och som take-away, det är kantarellen och blåbäret som plockas i våra skogar, gösen som fiskas i insjön, drinken gjord på på IKEA.

ผู้แต่ง: โรซานนาโอลส์สัน

แบ่งปันบน Facebook
แบ่งปันบน Twitter
แบ่งปันใน LinkedIn
แบ่งปันใน pinterest